Kamphundar beskrivs ofta som aggressiva. Inget kan dock vara mer fel. Kamphundar är inte farliga därför att de är aggressiva utan därför att de har en mycket stor kamplust. Kamplust kan enklast beskrivas som viljan att kämpa och konkurrera till synes bara för kämpandets skull. Vi ser ett litet utslag av kamplusten när vi genomför en dragkampslek om en trasa med hunden hemma i köket.
Alla hundar har en mer eller mindre utvecklad kamplust och den kan komma till uttryck i stort sett alla situationer där hunden ska arbeta fysiskt. Draghundar som engagerar sig i att dra hårt har ofta en stor kamplust men stor kamplust är även önskvärt hos polishundar och andra typer av arbetshundar. Pittbull terriers och andra kamphundar har en extrem hög kamplust och det gör att de även är framgångsrika i andra hundsporter där extrem kamplust är utslagsvisande. Ett sådant exempel är "weight pulling", tävlingar där man mäter hundarnas förmåga att dra tunga lass på en vagn.
Hur kan vi då säga att kamphundar inte är aggressiva? Först och främst ser man de på deras uppträdande. När två kamphundar möts syns aldrig något hot - ingen morrning, ingen som visar tänder eller reser ragg - utan bägge hundarna agerar tillsynes utan emotionellt engagemang. Hundarna som möts i kampen ser den andre ungefär som en kamptrasa. Det förekommer de mest groteska beskrivningar av hur pittbull terriers dödat andra hundar och sedan sprungit omkring och burit på den andra hunden i en timme.
Man kan lättare förstå varför kamphundarna inte ska vara aggressiva. Då skulle hundarna i själva slagsmålet först och främst försöka skrämma motståndaren. Om styrkeförhållandet vore ojämnt skulle den svagare antingen fly eller underkasta sig och det blodiga skådespelet utebli.
Kamphundsproblemet är först och främst ett problem när människor som av tvivelaktiga orsaker skaffat sig hund.

En hund blir vad man gör den till !!
Min kamphund är den bästa som finns lojal, snäll och älskar barn.
Jag förnekar inte att han kan bli riktigt farlig och tränar honom dagligen både fysiskt och mentalt för att en olycka inte ska hända.
Tyvärr gör inte alla de utan det händer fruktansvärda olyckor vilket gör mig väldigt arg.

Men något som verkligen är värt att nämna är att när jag är ute med min hund är det aldrig andra kamphundar som morrar och gör utfall utan andra hundraser både stora och små medans min hund tittar och går vidare utan att bry sig.

Det är inte bara kamphundsägare som måste ta sitt ansvar alla hundägare oavsett hundras, storlek, kön osv måste ta sitt ansvar och se till att hunden mår bra och kan bete sig som den ska i alla situationer.



bästa kompisar